Ja men, det låter kanske lite konstigt med "skrapsår på näsan", men så blev det. 
 
                             Förra inlägget avslutades med "rakt in i kaklet"
Jag gick nämligen upp i vikt under semestern 4 kg,  gud förbjude, men så var fallet. Det blev lite udda tider tror jag med mat och allt så det var därför. Sen kanske vi inte åt hemma under kontrollerare former utan åt ute och då fanns det inte så bra alternativ ibland. Sen fick jag "pippi" på hälsokost godis, Vilken bluff egentligen, lura sig själv på de viset. Helt plöstligt blev jag även beroende utav salt så då åt jag nästan upp en hel påse turkisk peppar....haha man kan skratta åt det i efterhand, men inte hela påsen på en dag utan kanske det var tre dagar.
 
                  Nu äter jag INTE hälsokost godis med choklad eller kanderade nötter.
                        Jag kom på att jag lurade bara mig själv....och plånboken
 
Men men....1,5 vecka senare är jag tillbaka och faktiskt förbi den vikten som jag hade innan förödelsen. Nu är det rutiner som gäller och vips så fungerar det. Min dietist sa vid förra invägningen att jag måste tänka på proteinet, hela tiden proteinet. Det som i andra viktprogram alltid eller oftast pratas om hur nyttigt det är med frukt och grönsaker är oviktiga för mig nu. Ja inte de grönsaker som innehåller mycket protein då, som broccoli och baljväxter.
 
Jag åt ärtsoppa, (ärtor är mycket bra) häromdagen men fick då utesluta punchen, det var nog klokt tror jag. För första gången sedan "lätt tuggat" åt jag även blodpudding. När jag precis hade opererat mig, så var det inte bara till att börja äta igen utan de två första veckorna var det fortfarande flytande kost, sen var det lätt tuggat. Då tuggade jag blodpudding väääääldigt väl och det var det vidrigaste jag någonsin ätit i den formen. Men nu så. Ja, förresten blodpudding i en matlåda är som att äta en "skosula"... seeeegt.
                           
                             Nu brukar jag inte gå omkring och tugga på en skosula....
                             men för er som inte fattar det...så är det bara ett talesätt.
 
 
 
I veckan här så har jag börjat träna mina knän igen. Dom fattar inte att jag har minskat i vikt ännu så dom gör fortfarande ont. Men det är inget jag blir av med utan snarare att jag får lära mig att leva med de, det har jag ju gjort ett par år nu ändå.
Jag såg en kvinna i Kalmar när vi var där senast och hon hade gipat båda sina ben och åkte runt i rullstol.
Då tänkte jag.....man ska inte gnälla det ser ju jag de. Jag har trotts allt två ben som jag kan gå med, även om det inte någon skönhets-modells-gång....
 
Jag skrev i går på facebook att jag hade gjort två saker som jag normalt inte gör. Det första var att jag hade sprungit och de andra var att jag druckit kaffe. Nu kan jag berätta att jag inte mådde riktigt helt ok efter kaffet...så det lär väll dröja lite till nästa gång jag provar, antar jag.
 
                                      Det här med att bli vuxen är nog inte min grej