Tänk vad en isgata kan ställa till det...
 
På ingång till jobbet så var det glashalt på vägen, "black ice" heter det eller fritt översatt "svart is" Just denna lördags morgon hade de fryst på efter att det regnat hela natten, så det var glashalt, milt sagt
 
Så, jag höll likt en isprinsessa på att dratta omkull. Jag tog några "stepp" med fötterna och lyckades med nöd och näppe hålla mig på benen och häva fallet. Sen skulle jag ner i omklädningsrummet och byta om till arbetskläder. Böjde mig ner för att jag skulle byta strumpor och då....
 
Jävlar!!! vad jag fick ont i ryggen, det var som tusen nålar som likt ett band sträckte sig runt hela ryggen. Jag hade alltså sträckt mig i ryggen, rejält
Jag har varit förskonad av just ryggont, trotts alla tunga lyft vi har i jobbet. Så detta var en ny upplevelse, minst sagt. Det gjorde så jäkla ont i ryggen så jag såg stjärnor, jag tänkte i mitt stilla sinne, vilken tur att jag jobbar delad tur i dag då, hahaha...de här kommer att gå åt....skogen. 
 
Mycket riktigt,  men jag vägrade att sjukskriva mig, håll ut och håll i. Jag delade upp dagen i olika sektioner så det inte skulle bli allt för plågsamt
 
Tiden gick och vid lunch kunde jag med nöd och näppe ta mig ur bilen. Än mindre att hoppa in och stänga dörren efter rasten. Tänkte i mitt stilla sinne....måtte ryggen hålla till kvällen.
 
Sov en stund mellan passen och fortsatte att jobba långkväll.
 
Kom hem likt en fällkniv och kröp ner i sängen och smörjde in ryggen med salva, de brände som ....
 
Dagen efter så preparerade jag mig med värktabletter var fjärde timme så det var lugnt, inget ont.
Ledig på måndagen och kom till jobbet på tisdagen, böjde mig ner och näe...
 
Och där stoppar vi den historien!!!
Ville bara ge er lite bakgrunds information för att skriva om nästa historia
 
För lite mer än en vecka sedan så var jag äntligen inplanerad för att göra min bukplastik operation,  efter min gastric bypas som jag gjorde för ca 3 år sedan.
 
Eller som det stog i min journal.
 
Operation av överskott av hud och subkutan vävnad, samt förflyttning av navel. Det sist nämna var en sköterska inne och förklarade för mig innan de drog iväg mig. Jag tänkte i mitt stilla sinne säga till henne att det var lite onödigt med den informationen för det lät inte direkt inbjudande att lyssna på. Men hon såg väll på mig att jag såg lite illamående ut så hon drog det bara lite snabbt. Vi behöver inte gå in på detaljer, så jag förskonar även er med den informationen.
 
Väl nere på operation fick jag mig en rejäl överraskning. För där stog ju min bästis som skulle vara med som hantlangare en liten stund. Vi pratade lite om katter och julgranar innan de fick nog och sövde ner mig.
 
Överskottet som tagits bort var i runda slängar ca 3 kg eller rättare sagt 2962 g, inte illa
 
Vaknade ett par timmar senare och tyckte att det här hade ju gått bra. Hade kateter och två drän som skulle förfölja mig till nästa dag bara, hur svårt kunde de vara. Det var för övrigt fastsatta på vardera sidan av sängkanten så jag var lite sladdrig kan jag säga. Jag kunde alltså inte ta mig någon längre sträcka, fast vart skulle jag behöva ta mig.
 
Så var det det här med ryggen, jag hade ju så fruktansvärt ont. När man har gjort denna operationen så får man på sig en "gördel" som ska sitta på 24-7, alltså dygnets alla timmar i två veckor.Till råga på allt så måste du ligga på ryggen. Inte på magen eller på vänster eller höger sida, utan på ryggen. Vem fasen ligger en hel natt på ryggen och sover, bekvämt. Nu hade det bara gått ett par timmar och jag hade fruktansvärt ont.
 
Så jag ringde på klockan och tänkte att det var konstigt att det inte lät något ute i korridoren, men ja ja, det kommer väll någon när det får en lucka tänkte jag, men Ingen kom. Jag larmade igen och upptäckte att när jag drog i sladden så fick jag sladdänden i handen, den hade alltså gått helt av.
 
Hur skulle jag göra nu då...
 
Jag kom ju ingenstans, det var ju två drän fastsatta i sängen och en kateter som skulle med på promenaden till dörren som för övrigt var stängd. Så jag skickade en snabb inspelning till min gode vänn runt ca halv två på natten. Jag vet inte varför jag gjorde det. Det var ett viskande meddelande om hon om möjligt visste telefonnumret till avdelningen så att jag kunde ringa för att få hjälp....men hon sov. Hon ringde i allafall inte tillbaka så jag förmodar att hon sov. Jag raderade meddelandet på morgonkvisten förresten, såhär i efterhand så var det lite pinsamt tyckte jag.
 
Ja....vad skulle jag göra då. Bordet som det satt en annan larmknapp på var upptryckt i hörnet så den nådde jag inte, och de gjorde ju så fruktansvärt ont. 
 
Så i nödens timme så tittade jag mig runt och fick se att jag hade druckit te på kvällen och fått med en sked att vispa runt med i koppen
 
Så jag sicktade och slängde iväg skeden mot dörren.....
 
Japp.
 
Jag lyckades att träffa dörren mitt på. Den gjorde ett lite annorlunda ljud än vad jag tror att natt personalen var vana vid. Det öppnades en dörr och jag hörde steg i korridoren....jag ropade och de hörde mig...jag ska inte säga vad jag ropade men de hittade in till mig i vart fall. Jag förklarade kortfattata varför jag skickat iväg en tesked i dörren.  Jag fick mina värktabletter och jag sov likt en skjöldpadda som hamnat på rygg, nästan hela natten...passade perfekt med den ställningen.
 
Jag har nu  läst i min journal och det stod inget om någon kastad tesked....
 
I efterhand så kan jag tacka den där jäkla ishalkan tror jag. Jag har inte haft värk efter operationen alls vilket jag hade blivit noga informerad om att den skulle göra fruktansvärt ont. Det var nog för att jag hade just så himla ont i ryggen så min smärta låg där istället. 
 
Eller vad tror ni. Jag tror i och för sig att ni inte orkat läsa så himla mycket text för att komma ner hit och min slutplädering så jag lär aldrig få något svar på denna svåra frågan. 
 
Mina kollegie på jobbet säger alltid att när jag ska skriva rapporter så skriver jag väääldigt mycke för att komma fram till slut målet och det kan jag faktiskt hålla med om till 100%, i alla fall dennna gång. Så somsagt ......
 
God natt och sov så gott.
 
OBS!!!
Ta med dig en tesked när du går och lägger dig, man vet aldrig vad man kan behöva ha den till