Nu har vi höjt sadeln på cykeln, för att testa om det går bättre att cykla med mitt högra knä som inte vill böja sig.....
Det gick väll lite sisodär kan man säga eller rättare sagt, jag har nu kollat i mina kontakter i telefonen om jag har kvar telefonnumret till sjukgymnasten.....och det har jag.
Det blir att ringa nu på förmiddagen och boka en tid...
Men jag cyklade i alla fall till jobbet (vända tillbaka och strunta i det är inte riktigt min grej heller,) för att kolla hur lång tid det tog. Då cyklade jag inte hela tiden utan fick hoppa av där backarna blev för höga och för långa. Jag väljer ju givetvis att cykla där det är så slätt som möjligt så jag ska slippa hoppa av och gå. Det blev kanske en lite längre tur än det var tänkt men vad fasen gör det.
Hur lång tid tog det....25 minuter enkel resa.
Så varför inte ta sig en tur till jobbet, i allafall de dagar när jag jobbar dagtid. När jag jobbar kväll så kan jag ju cykla dit men sen är jag för mörkrädd för att cykla hem.
De närmsta dagarna nu så jobbar jag kväll....
Något som jag upptäckte under min färd genom byn var att jag var väldigt ensam om att använda cykelhjälm. Ja, Agnes hade ju givetvis en vilket var min, då fick jag ta hennes. Vi har lika stora huvuden så det gick ju bra
Nähäpp, nu ska jag äta mellis sen ska jag ner och köpa mig en tulpanpelargon, de är sååå himla fina.
Fast då ska jag ta bilen, min bakdel efter cykelturen är lite öm